Nästa placering: Mikrobiologi!

Fyra första veckorna på klinisk kemi har nu passerat och då var det dags att börja på vår nästa placering här i Thailand vilket var mikrobiologi.

Dem första tre dagarna visade dem runt i hela labbet och vi fick se lite av allt dem gör där. Dem hade även förberett plattor som vi skulle läsa av och sen skriva ner på ett papper vilka bakterier det var och beskriva kolonierna. Då fick vi göra katalas och oxidas test, och även gram färga om vi kände att det behövdes. Eftersom det var första gången för oss kunde vi för det mesta endast beskriva kolonierna och fick därefter hjälp av dem för att komma fram till vilka bakterier det var. Då förklarade dem även vad som är typiskt för varje bakterie och även lite kring dem biokemiska analyserna dem kör senare för att identifiera varje bakterie.
Dem väljer rör för biokemiska analyserna baserat på vilken group bakterien hör till, vilket dem tar reda på genom att läsa av plattorna. När dem har läst av alla plattorna som inkuberades dagen innan, tar dem fram rör innehållande olika biokemiska ämnen för alla bakterier. Rören förbereds av sjukhuspersonalen. Dem förbereder även MacConkey agar plattorna som används där, men vi såg aldrig hur det går till, vi gick inte ens in i det rummet.  

Rören kan tex innehålla bile-eskulin, mallonate, maltos och andra sockerarter, urease, citrat osv. Vilka rör som används beror på vilken grupp bakterien tillhör och även på om bakterien är gram positiv eller negativ. För staphylokocker tex används 4 rör innehållande coagulase, mannitol, trehalose och urease. Just för staphylokocker görs även screening test för staph. Aureus med slide latex agglutination innan, och om den är negativt tillsätts ett till rör innehållande ornithine decarboxylase till biokemiska analysen. Är det däremot enterokocker används 4 rör innehållande bile-eskulin, 6,4% NaCl, arabinose och sorbitol. Är det gram negativa bakterier används nästan alltid rör innehållande TSI, LDC/LDA, citrate och urease. Därefter tillsätts fler analyser om det behövs för bakterier som är svårare att identifiera. För alla bakterier som antimicrobial susceptibility test ska göras används även ett rör med broth där 3-4 kolonier tillsätts. Därefter kan detta röret spädas med NSS om för många bakterier finns och lösningen blir grumlig. De följer McFarland standards för detta, så över 0,5 mcfarland ger grumlighet.

Dem markerar de första 2 rören i biokemiska analysen för varje bakterie och sedan tar dem 1 koloni från plattan med det dem använder istället för ögglor som dem vi har i sverige och sprider den i alla rören som ska användas. När det är klart inkuberas alla rör över natt. 

Efter detta görs antimicrobial susceptibility testing för nästan alla bakterier förutom dem som endast skulle identifieras. För dem gram positiva bakterierna görs detta i samband med att plattorna läses av, För dem gram negativa bakterierna görs det senare. Bakterierna är uppdelade i samma grupper som för biokemiska analyserna alltså enterobacteriaceae, Gnf(Gram negative, non fermentative bakterie) och vibrionaceae för dem gram negativa bakterierna och Staphylococcer, α-,β- och γ-streptococci och enterococci för dem gram positiva. Så dem börjar med att sprida bakteriekolonierna på plattorna med en bomulls-pinne som doppas i röret innehållande broth och kolonierna och sedan tillsätts alla antibiotika lappar på varje platta. 

Alla patient prover som kommer till mikrobiologen sorteras i 10 grupper beroende på vad det är för provmaterial mm. Så grupp 1 är urin, grupp 2 pus, grupp 3 sputum, grupp 4 kroppsvätskor/cerebrospinalvätska, grupp 5 stool, grupp 6 hemo-culture, grupp 7 tuberkulos, grupp 8 svamp och grupp 9 anaerob och grupp 0 som är mikroskopering. Proverna märks och sedan odlas upp på plattor och för vissa görs även gram- och/eller AFB färgning om läkaren har beställt det.

Torsdag och fredag första veckan fick vi även jobba lite med tuberkulos, efter att ha frågat om vi fick se lite hur dem gör. Labbet dem har för TB är separat från resten av mikrobiologen men det är fortfarande endast riskklass 2. Vi fick ta på oss ordentligt med skydds kläder och fick endast utföra varsitt prov efter att ha tittat på när personalen utförde dem första proverna. Dem är riktigt rädda om oss här!
Vi fick vänta länge mellan varje steg och då fick vi klä av oss och gå ut ur rummet tills det var dags att påbörja nästa steg. Det var ändå kul att se hur dem jobbar osv.  

Efter att ha följt personalens arbete dem första dagarna var vi redo att själva arbeta med patient proverna nästa vecka.
Vi pratade med chefen för mikrobiologi avdelningen och hon tyckte att vi skulle göra alla steg som de gör på labbet varje dag, alltså läsa av plattor, förbereda biokemiska analyserna för bakterierna, läsa av biokemiska analys-resultat, märka in och odla upp 7 patient prover på plattor samt gram färga och titta i mikroskop om det behövs för dem proverna och, om vi hinner, göra susceptibility testing för dem gram negativa bakterierna. Det funkade superbra!
Så dem följande veckorna fick vi jobba självständigt med våra egna prover. Självklart kontrollerade dem att vi gjorde rätt mellan varje steg och rättade oss om vi hade fel, men annars fick vi göra allt själva. Dock var det lite segt med patient prover ibland, men det gav oss tid att fråga om annat vi undrade över eller hjälpa sjukhuspersonalen med det dem gjorde. Jag tycker tiden på mikrobiologen passerade väldigt snabbt och att det var jätte kul! Men det är nog mitt favorit ämne så det är kanske lite på grund av det också.. Men generellt mycket bra planering tack vare mikrobiologi chefen!

Det har gått en månad nu sen wifi i mitt rum dog, så det har varit lite svårt att plugga osv men vi frågade sjukhuspersonalen och dem sa att vi kan sitta kvar där om det behövs.
Så det kommer ett till inlägg snart, nu när vi har hittat en lösning till internet problemet.

Bästa hälsningar,
Veronika :)