Dengue feber och annat

Nu vart det länge sedan vi la upp ett inlägg igen... inte bra. Planerade till en början att göra en sammanfattning av kemikursen och skriva lite om några om de metoder vi använder, men märkte snabbt att det tog för lång tid och det skulle bli för långt för ett inlägg. Men har nu bestämt mig för att göra någon slags veckovis sammanfattning, men vi får se hur det blir.

Först tänkte jag skriva om en metod vi jobbat med lite och det är Dengue feber. Denguefeber är ett virus som är väldigt vanligt i Thailand och viruset sprids via myggor. ungefär 75 % av de som infekteras utvecklar inte symptom/ får lindriga symptom medan ca 5 % blir allvarligt sjuka. det finns fem olika varianter av viruset och de som en gång vart infekterade blir immuna för livet (dock inte livslångt skydd mot de resterande typerna av viruset).

Väldigt enkelt förklarat så vill jag först förklara bilden så ni hänger med. Metoden bygger på en snabbtest (man köper ett kit från ett företag som bygger på att testet ska vara enkelt att använda - man behöver endast ett  patientprov samt kittet). Vi har två enskilda enheter, en till vänster som detekterar NS1 antigen samt en till höger som detekterar antikroppar IgG och/eller IgM. Innan jag går vidare; antigen är ett kroppsfrämmande ämne (i detta fall NS1 som finns på Dengue viruset) och antikroppar är något kroppen själv bildar som försvar mot antigen.

Detta är kittet
från SD med
dess två enheter.

Jag vet inte hur jag ska förklara detta enkelt, så jag kommer utgå från att patienten är positiv för Dengue viruset (både antigen och antikroppar). 

För att detektera NS1 antigen: Patientprovet (som innehåller NS1 antigen) pipetteras i vänstra brunnen (längst ned till vänster på bilden). I brunnen finns antikroppar mot NS1. Dessa reagerar och bildar ett komplex. Via kapillärkraften tar sig provet upp för enheten (nedifrån upp på bilden). På avläsningsstickan (bandet markerat T på bilden) finns ytterligare antikroppar mot NS1, dock immobiliserade. Komplexet binds då in av de immobiliserade antikropparna och en reaktion sker varpå en färg bildas i form av ett band.

För att detektera antikroppar: Samma som innan, patientprov pipetteras i en brunn (markerad S på högra enheten) och antikropparna i patientprovet reagerar med antigen för dengue viruset vilket bildar ett komplex. komplexet tar sig upp via kapillärkraften och binds in av immobiliserade anti-humana antikroppar (antikroppar mot antikroppar i patientprovet). Detta leder till en reaktion varpå en färg bildas i form av ett band.

Så detta test har vi arbetat på lite med. Sorry för väldigt tidsförskjutna inlägg. Vi har ju varit på mikrobiologen två veckor nu vilket är super!

Under denna kurs har vi väldigt bra handledare som är seriösa och är tydliga med vad vi ska kunna. Redan första dagen gick vi tillsammans igenom upplägget för de kommande veckorna och det kändes väldigt bra. De är ca 5-6 personer som jobbar där och dem är väldigt trevliga. Det är en som kan engelska bra, två som kan mindre bra och resten kan inte alls, men dem försöker fortfarande kommunicera på bästa sätt. två av dem har försökt få fram att dem ser mig och vera som deras barn vilket är väldigt gulligt. Dem är nyfikna och undrar alltid saker om Sverige och hur vi som BMA gör i Sverige. Men mer om Mikrobiologen inom kort! Nu laddar vi bara upp inför lördagen då vi ska göra den andra större resan och åka till en ö som heter Koh Larn, hoppas på lite sol och bränna!

Bästa hälsningar Robban!

En månad passerad!

På begäran av familj och vänner ska detta inlägg handla lite om reflektioner och tankar kring Thailand i allmänhet, samt praktiken vi gör. Vanliga frågor jag får från familj och vänner är frågor så som ”hur är värdet?”, ”hur är människorna?”, ”hur är praktiken, är det som i Sverige?” och ”hur spenderar ni vardagseftermiddagarna?”. Varför ska jag inte dela med mig av detta till er läsare??

Bild från Bang Saen vid kusten.

Vi börjar lätt, hur är vädret? vädret är inget som i Sverige, men det vet nog alla. Temperaturen är nästan alltid mellan 30-33 under dagarna och under nätterna sjunker det till minst 26. Men temperaturen är bara skön, det är underbart och veta att man kan slänga på sig en T-shirt och ett par shorts utan att vara orolig för att frysa, speciellt om man exempelvis ska springa ner en snabbis till seven eleven på kvällen. De jobbiga med vädret då - luftfuktigheten. Luftfuktigheten är bokstavligt talat galen. I alla fall för mig, känns som att man blir svettig så fort man sätter foten utanför ytterdörren. men det är otroligt skönt och jag skulle välja detta väder framför snö alla dagar i veckan. Intressant ämne är nog regnet. Många hemma i Sverige tror att det regnar väldigt mycket. Nej, jag och Veronika har hamnat mitt i regnet kanske 3-4 gånger. Det regnar oftast på natten och vi har inte upplevt några översvämningar. Dock har det varit översvämningar i Pattaya (ca 1 timme ifrån oss) och Bang Saen men mer än så har det inte vart. När de väl regnar här öser det dock ner vatten, vilket jag ändå måste säga är roligt att se. Men Thailand är ju anpassade för klimatet och har brunnar överallt vilket hindrar risk för översvämningar. 

Hur är människorna? väldigt bra fråga. Nu pratar jag endast om de människor jag mött och träffat men vet samtidigt att det finns en mörkare sida av Thailand enligt allt jag hört. Om jag ska dra alla thailändare över en och samma kam; dem är väldigt trevliga och visar mycket respekt. Det börjar redan med att säga hej. När man säger hej så bugar man också i samma veva, främst till äldre personer, vilket indikerar att man visar respekt till individen som hälsningen är riktad till. De på jobbet är hjälpsamma och vill alltid prata med en, även fast de inte kan engelska och då använder de en mellanhand för kommunikation. Veronika och jag får konstant höra hur vackra vi är, speciellt Veronika för hennes hår vilket enligt dem är långt och vackert och detta påpekas nästan varje dag. Dem är inte heller tillbakadragna när det gäller att ge oss mat, desserter, godis etc.

Det roligaste är nog när man går på stan, man har börjat vänja sig vid att människor kollar lite extra då Chon Buri inte är en turiststad, dvs finns knappt några västerlänningar. Sällan syns turister eller västerlänningar och folket brukar ofta säga hej eller försöka starta en konversation. Vi träffade tex en engelskalärare som verkligen ville prata hela vår bussresa vilket var väldigt kul.

bilden är tagen på
centrallaboratoriumets
hematologi-labb.

Hur är praktiken? En månad har nu gått. En kurs har nu gått. Den kurs som är klar heter klinisk kemi. Vi har vart 18 dagar på deras kemi-sektion, 1 dag på hematologi-sektionen och 1 dag på urin-sektionen. vart ska man börja.. Vid kemisektionen har jag och Veronika jobbat nära en handledare som för övrigt är väldigt trevlig och tagit med oss till Bangkok och lite andra ställen.

Handledaren visar i alla fall de vanliga dags-rutinerna i labbet och som vi nämnt innan har vi jobbat med de två stora maskinerna Cobas och Architect samt de andra metoder som finns. De metoder utöver Cobas och Architect är manuella och görs dagligen. Vi kommer göra ett större inlägg kring vårt arbete på mer detaljnivå inom denna vecka så jag kommer endast ta allt översiktligt. Tillbaka till ämnet - Handledaren visar oss de dagliga rutinerna och förklarar vad det är dem gör. Här kommer då kruxet för oss och involverar engelskan. De är bra på att förklara vad det är dem gör men varför?, hur? osv är lite svårare att komma fram till. Vid de här läget har vi lärt oss att det nästan är lönlöst att ställa följdfrågor vilket bara förvirrar handledaren/arbetarna. Vi får självklart plugga extra på egen hand. Men för att vara ett icke engelsktalande land är jag på det hela taget nöjd. Vi har sett mycket som man inte får tillfälle att se i Sverige. Detta gäller mest de manuella metoderna på kemi-sektionen men främst de två sista dagarna under kursen där vi varit på hematologi- och urin-sektionen. Vi lyckades se lite parasiter och liknande som skulle vart väldigt sällsynta att se i Sverige vilket både jag och Veronika är glada för. 

Hur spenderar vi eftermiddagarna? bra fråga, det är väldigt olika. Det beror mycket på hur våra arbetskompisar arbetar, Dvs om de jobbar övertid eller inte. De arbetar nämligen inte i skift som i Sverige, utan de jobbar så kallat övertid vilket kan leda till att de arbetar den normala arbetstiden 08:00-16:00 + nattpass 16:00 - 08:00 dagen därpå + 08:00 - 16:00 som de vanliga passet. alltså jobbar de vardagsövertid 32 timmar. Krockar detta är de vi på egen hand som får hitta på något. de blir ofta att vi åker in till shopping-centrumet där de har Starbucks för att njuta av en kopp kaffe, men ibland åker vi till stranden, tar en promenad, åker till den stora livsmedelsbutiken i närheten etc. Har vi planer med arbetskompisar blir de ofta mat. Innan maten brukar de ta oss till något fint ställe där vi exempelvis kan se papegojor, apor, solnedgången etc.

Hur är maten? Det stora samtalsämnet när det gäller Thailand. Redan innan såg jag väldigt mycket fram emot maten. Jag gillar ris, räkor och wok väldigt mycket. Nu, efter 1 månad, kan jag nog inte låta lika entusiastisk. Thaimat består av ris eller nudlar. That’s it! lite har man tröttnat, men det gör bara att vi passar på att käka annorlunda så fort vi ser någon möjlighet. Är maten god? absolut, utan tvekan. Min favorit som funkar alla dagar i veckan är fried ris med kyckling, supergott! Maten involverar mycket skaldjur/fisk, gris och kyckling. Passar mig perfekt. Desto svårare att hitta vegetarisk mat (konstigt nog). Som tur är har vi de 2 kommande veckorna någon typ av festival vilket består av att vegetarisk mat står i centrum. Begär man vegetarisk mat hämtar de ofta en sallad och nudlar vilket är tråkigt. slutsats för maten: 10/10 om man äter kött, 9/10 om man är vegetarian. missförstå inte mig nu, man kan absolut hitta vegetarisk mat som är magisk. maten brukar ofta avrundas med efterrätt. Vid luncherna är det nästan 100 % garanti att jag springer och köper mango! Dem har ju lite stånd som säljer diverse mat, men det bästa enligt mig är fruktstånden. Du får en påse med tex mango, vattenmelon etc, och en pinne att äta med. Hur gott som helst!!

En sak som jag också vill ta upp är allt man får höra om magsjuka osv. Jag har verkligen tänjt på gränserna och köpt kall mat, mat som legat framme, is etc. Jag har ändå lyckats hålla mig undan några krångligheter vilket är super. 

bild på en "red van"

Hur är de att ta sig runt i Thailand? Det finns många olika transportmedel här i Thailand. Det finns 3 olika transportmedel inom Chon Buri. Det, utan tvekan, mest populära är att ta sig runt via red vans (heter egentligen songtaews). De är som ni kanske sett i filmer, röda bussar som åker specifika rutter. Vi har endast använt den som åker genom hela Chon Buri och slutar sin rutt nere vid Bang Saen (stranden). Man hoppar på, chauffören kör, Du ringer på en ringklocka när du vill av och du betalar ca 10 baht (cirkus 2,5 kr) per 5 kilometer tror. För att åka till slutdestinationen (Bang Saen) betalar vi 20 baht och vi har aldrig haft problem med detta transportmedel. Det är också väldigt vanligt att man hoppar på en moped, men som vi har fått reda på, är det väldigt farligt att ta dessa då de flesta olyckor sker med mopeder. Men det positiva är att mopederna åker förbi all trafik och kommer alltså fram snabbare. Det finns hur många mopeder som helst och de flesta kör utan hjälm. Det tredje alternativet är tuck-tuck. Det ska finnas i Chon Buri men jag har inte sett några, även fast jag inte heller letat. Tuck-tuck har vi i alla fall åkt i Bangkok. Tydligen finns det i alla fall två typer, en som ägs av staten och är lite dyrare samt andra som är privatägda och kostar lite mindre. Tuck-tuck är billigt om man ska åka korta sträckor och det är väldigt kul att uppleva, men vid längre sträckor blir det lätt dyrt. Vi har dock fått höra att de brukar pressa upp priserna om kunderna är turister, men detta är inget vi upplevt.

För att ta sig mellan städer finns det mini-bussar som åker väldigt ofta. De kostar 100 baht att åka från Chon Buri till Bangkok och det är enkelt att ta denna buss. Problematiskt är det dock om man vill ha en buss på kvällen. Man måste då ta sig till en bussdepå och beställa en buss samt sitta och vänta i en timme.

För övrigt finns det sky-rail, BTS (ungefär sm tunnelbanan i Sverige) samt bussar i Bangkok men det tar vi en annan dag :)

Jag hoppas detta inlägg var intressant och nya, intressanta inlägg kommer strax upp :)

Bästa hälsningar Robert!

Vecka 2 och 3 på klinisk Kemi, Bangkok och andra äventyr

Vecka 2

Denna vecka fick vi lära oss mer om Cobas då vi jobbade mer med architect och fick generellt se vilka analyser och maskiner dem har i labbet under den första veckan. De förklarade lite mer om hur man använder maskinen och vi fick jobba ganska självständigt. De hjälpte oss om vi var osäkra kring ett prov eller om vi gjorde fel. När man arbetar med cobas finns nästan alltid något att göra och dem kör ganska många prover per dag så när vi kände oss tillräckligt säkra och inte behövde fråga om allt vi gjorde gick tiden ganska snabbt.
Under lunchen åker vi ofta till restauranger i närheten av sjukhuset med andra medarbetare som vill bjuda oss på lunch. De vet att vi inte tål stark mat så de brukar beställa något dem vet att vi säkert kan äta. De brukar även alltid beställa varsin flaska vatten åt oss utan att vi ens frågar om det, då de vet att det är väldigt varmt för oss och att vi hela tiden dricker mycket vatten. Det är ganska kul att äta ute under lunchen då restaurangerna de tar oss till är ganska olika och har även lite olika maträtter ibland, så vi får se nya saker och även mer av staden vi bor i.

På onsdag frågade en av våra medarbetare om Robert ville spela fotboll med honom och några andra kompisar, Självklart tackade han ja så runt 17:00 hämtade vår handledare upp oss då vi inte kunde ta oss till fotbollsplanen själva. Under tiden killarna spelade åkte Veronika vidare med vår handledare och hennes två gulliga barn till en park i närheten. Det var en trevlig eftermiddag som troligen kommer upprepas många gånger. De spelar tydligen fotboll nästan varje onsdag vid den tiden.

Under denna vecka fick vi öva ganska mycket på dansrutinen då uppträdandet skulle ske på fredag kväll. Då dagarna började närma sig ännu mer gick vi upp till plan 9 för att öva på scenen istället för konferensrummet. På plan 9 finns stora fönster där man kan se ända ner till stranden, så utsikten därifrån var väldigt fin. Vi fick även stanna kvar längre på sjukhuset för att öva, så onsdag och torsdag blev ganska långa dagar för oss.
På fredag var det dags! Vi fick skjuts hem av vår handledare efter att ha ätit lunch med henne på en restaurang i ett shoppingcenter som heter central plaza, också i närheten av sjukhuset. Veronika hade bara tid att duscha och packa upp sina saker innan de kom för att hämta upp henne. Alla tjejer skulle åka till butiken vi skulle låna kläderna från tidigt för att hinna bli sminkade och uppklädda. Det var långa väntetider men det var ett bra tillfälle att lära känna andra medarbetare vi inte hade pratat med så mycket tidigare. Runt kl 18:00 kom även Robert och de andra killarna som skulle vara med. De blev också uppklädda och vissa av dem fick också sminka sig lite. Vid 19:30 var det äntligen dags att åka tillbaka till sjukhuset. Där väntade andra medarbetare, redo för uppträdandet, och de hade även beställt mat åt alla. Vi hann dock inte äta innan uppträdandet så vi fick ta med oss maten hem sen.
På plan 9 var det fullt med människor. De hade fyllt den stora salen med bord där alla satt och åt medan showen pågick på scenen. Thailändska artister och även annan sjukhuspersonal uppträde innan oss, då denna kväll var för att ''fira'' alla som skulle gå i pension, tydligen ca 40 personer. Vid 21:00 var det vår tur. Allt gick som planerat och på slutet fick vi alla stå kvar på scenen för att bli fotograferade tillsammans med vissa av dem som skulle gå i pension, bl.a laboratoriechefen. Vi tog så många foton både innan och efter vårt uppträdande med många människor som vi inte ens känner. Vi fick stå framför olika dekorationer så kom folk och tog foton med oss. Alla verkar väldigt entusiastiska över att träffa oss. Vi tog även många bilder med chefen och resten av laboratoriepersonalen. Trevliga minnen.
När alla hade fotat klart, ca en timme senare, blev vi bjudna av den nya laboratoriechefen och vissa av de andra områdesansvariga till deras bord, så vi åt en sen middag med dem och tittade på resten av 'showen', trots att vi redan hade fått mat vi skulle ta med oss hem. Vi stannade dock inte så länge då vi var väldigt trötta efter hela dagen.

På lördag hade vi inga planer så vi bestämde oss för att åka till central plaza. Nu har vi lärt oss hur vi kan ta oss runt med dem röda bilarna som åker fram och tillbaka på vägarna här. Vi har dock många lappar som vi visar till chauffören innan vi stiger på, där det står tex Chon buri hospital, burapha University osv på thailändska, bara för att vara säkra på att dem verkligen åker dit vi vill.  
Vi spenderade dagen där, åt lunch på en pizzeria då vi var lite trötta på att äta nudlar och ris varje dag och sedan handlade lite matvaror innan vi åkte hem.

På söndag åkte vi till Bangkok med vår handledare och hennes dotter. Dem hämtade upp oss tidigt på morgonen och när vi kom fram mötte vi även upp hennes bror. Vi parkerade bilen nära en BTS-station(liknar tvärbanan i Sverige) och åkte runt i Bangkok med bussar, båt osv. Det var verkligen bra att åka dit med dem då de visste hur vi kan ta oss runt på bra och billiga sett så vi hann se väldigt mycket på en dag. Vi åkte till två tempel, ett av dem var Wat Phra Kaew, asiatique riverfront och dunsit zoo  bl.a. Vi åkte hem ganska sent men det var verkligen en underbar dag i Bangkok!

Vecka 3

Under denna vecka fick vi lära oss hur dem analyserar blodgaser. I laboratoriet finns nu 3 maskiner(en av dem är helt ny) som funkar på samma sätt. Den nya maskinen kan dock analysera ytterligare 3 analyter som de andra två inte kan, så i vissa fall måste just den användas, om läkaren beställer blodgas samt natrium, kalium och kalcium. Det är enkelt och snabbt att köra dessa analyser och man kan använda både kapillär rör samt sprutor. Det var ganska kul att jobba med detta men tyvärr kom inte så många prover. Därmed hade vi mycket fri tid under denna vecka, så vi fick även titta på andra immunologiska metoder, titta i mikroskop på fluorescerande celler och leta efter spermier i vaginal-vätska, vilka senare skulle användas för DNA-test vid ett annat sjukhus i Bangkok.
 På onsdagar får vi alltid köra alla osmolalitet-proverna då vi lärde oss det redan första veckan så vi kan nu själva ta fram allt som behövs och kalibrera maskinen innan vi börjar analysera patientproverna.
Nu var det dags att göra ett test för biosäkerhet också! Testet bestod endast av 5-6 multible-choice frågor, på thailändska förstås. För att kunna göra provet fick vi en powerpoint presentation som vi skulle läsa igenom, också på thailändska så klart, så vår handledare fick gå igenom hela presentationen med oss och översätta allt så gått det gick. Det tog sin tid, men vi tyckte ändå det var väldigt snällt av henne. Hon översatte även frågorna på provet och sedan rättade det för oss. Ett par dagar senare fick vi dock göra om samma prov för att den ansvariga skulle försäkra att vi hade förstått allt och kan svaren.

På onsdag eftermiddag åkte vi med tre medarbetare till Khao Sam Muk, där vi återigen träffade på hundratals apor på vägen. Det var väldigt vackert där, speciellt vid solnedgången. Efter det tog de oss till en mysig restaurang och sen på vägen hem stannade vi vid en marknad för att de ville att vi skulle smaka på en thailändsk dessert, nämligen sticky rise som tillagas med bl.a kokos nöt i bambu-rör. Det var en väldigt trevlig kväll.

På torsdag fick Veronika gå till akuten för ett skavsår, då hon frågade handledaren var apotek finns, för att köpa plåster. Så det blev akuten istället. Detta upprepades dagen efter, för att de ville självklart byta plåstret också. Nu vet vi iaf att dem kommer ta bra hand om oss om något allvarligt skulle hända under tiden vi är här.
 

Efter jobbet på fredag tog vi bussen till Bangkok. Vi skulle åka dit själva denna gång så vi fick hjälp av vår handledare när vi skulle ta bussen. Det var väldigt lätt att hitta och bussarna går väldigt ofta. När vi kom fram till Bangkok fick vi hjälp av några passagerare på bussen. De hjälpte oss hitta taxi och berättade för taxi chauffören vart vi skulle åka. Det tog ganska lång tid att komma fram till hotellet då vi stod stilla i trafiken ca 20-30 minuter. När vi äntligen kom fram träffade vi Roberts kompis och hans umgänge, åt middag på en restaurang nära hotellet och tog en kvällssväng runt stan. Nästa dag fick vi själva försöka ta oss runt, vilket inte gick så bra i början. Vi spenderade nästan två timmar på att åka runt med olika bussar som tog oss till fel ställe så till slut bestämde vi oss för att åka tillbaka till hotellet och endast besöka tempel och andra sevärdheter vi kunde promenera till därifrån. Det fanns ändå ganska mycket att se i närheten då hotellet ligger ganska centralt i Bangkok. På eftermiddagen fick vi dock ta en sista buss för att åka till MBK-shopping center. Det är tydligen väldigt populärt och därifrån kunde vi åka med BTS till Victory Monument, för att ta bussen tillbaka till Chon Buri. Vi fick vänta vid buss stationen en timme innan det var ''vår tur'' att åka men det var ändå lätt och bra att ta sig till och från Bangkok med dessa bussar.

På söndag åkte vi till Bangsaen, gick runt lite vid stranden och sedan åkte vi till ett shopping center mittemot Burapha University då det började regna. Det är väldigt trevligt vid stranden, det var fullt med folk som badade och det verkar även finnas lite turister. Men alla säger fortfarande att vi inte borde bada där och vattnet ser ganska smutsigt ut.

Tiden går snabbt för oss här och vi har fortfarande mycket mer att se och göra!
Bästa hälsningar från Veronika :)